En eftermiddag för ungefär tre år sedan träffades jag och Kari Turunen för att diskutera våra erfarenheter av att arbeta med renässanstida musik i Finland. Vi var eniga om att det var svårt att hitta konsertmöjligheter med den synlighet som vi anser att att renässansmusiken förtjänar jämsides med den övriga tidiga musiken. En period av bollande med tankar och idéer utkristalliserades så småningom i beslutet att etablera en ny festival i huvudstadsregionen. Vid det här laget hade Kari och jag fått sällskap av den unga organisten Petros Paukkunen och kantorn i Paulus församling Sanna-Maarit Hakkarainen. Med det här gänget som kärna grundades en förening, Renässansmusik i Pauluskyrkan rf, och så började planeringsarbetet för den första festivalen.

Att det skulle bli just Pauluskyrkan var självklart redan från början, inte bara för att Sanna-Maarit var med om planeringen. Kyrkans rika akustik passar utmärkt för vokalpolyfoni och kororgeln är ett förträffligt, medeltonstempererat instrument i italiensk stil. Till stor hjälp var också att församlingen stödde projektet helhjärtat.

En verklig lyckoträff i planeringsarbetet var att vi kom i kontakt med mediaproffsen i dåvarande Köln Media, numera Saariaho & Järvenpää. Tack vare deras hjälp har Aurore redan från starten haft en stark visuell profil och en mediasynlighet som knappast någon av oss ordinära musikdonare hade klarat av på egen hand.

Så långt angående bakgrund och ramar. När det gäller själva substansen, musiken, har vi arbetat utifrån grundtanken att Aurore framför allt skall erbjuda de inhemska aktörerna inom renässansmusik en högt profilerad plattform. En annan idé som följt med är att festivalen kan inspirera till samarbete artister och ensembler emellan. Därför byggde vi första årets program så att alla konserter var delade mellan två medverkande vardera. I år gick vi ännu ett steg längre och gjorde tre konserter av fyra med hela artistgardet som medverkande. Det var planeringsmässigt och logistiskt en stor utmaning, men det musikaliska resultatet och publikmottagandet var av den kalibern att vi, som det ser ut nu, nog kommer att arbeta vidare på den här linjen.

Exakt vad nästa års Aurore kommer att innehålla är ännu inte klart, men tidpunkten är densamma, mitten av januari. Väl mött då!

Mats Lillhannus är tenor, ensemblesångare och musikskribent bosatt i Åbo.